Nu går det uppåt.

Mästare i höga hopp i familjen Bengo är helt klart Cassis. En liten Mysak brukar sitta och titta beundrande på storebror som alltid tar sig till spännande ställen som Mysak bara har kunnat drömma om. Men med envishet och en snäll bror som lockat och visat hur man gör, så har Mysak äntligen lärt sig att hoppa upp på köksskåpen. Hur stolt kan en liten katt vara när man äntligen får spana från ett fågelperspektiv!

Äntligen uppe!

Stolt som en tupp!

Patrullering på hög nivå.

Det gäller att sträcka ut giraffhalsen så man ser allt!

Dagen K...

...som i kastrering. För idag var det dags för husets minsting att besöka djursjukhuset för kastrering. Ja, minsting förresten - i alla fall minst åldersmässigt. Mysak är nämligen ett riktigt matvrak - nästan besatt av mat. När det är dags för utfodring av blötmat är Mysak först uppe på köksbänken och skriker till de andra: Håll er undan - maten är min!!!! Om inte familjen fattar brukar han morrande ta tassen och helt fräckt dra åt sig de andras skålar, samtidigt som han formligen lassar in mat i munnen. Vi har fått börja att dela upp matskålarna på fler bänkar - ingen vill äta tillsammans med monstret.

Liten....

Så skulle stackaren då tvingas vara fastande inför sövningen. Hur hemsk kan en natt vara? Ingenstans fanns det några skålar med torrfoder som man kan knapra på när hungern sätter in. Vid halv tolvtiden försökte han bryta upp garderobsdörren eftersom han tydligen känt att en matskål var gömd där, klockan två hade han hittat en plastburk med mat som han slängde i golvet med förhoppningen att den skulle öppnas och strax därefter gick han lös på köksskåpen... Den här natten har det inte blivit mycket sömn...

...blir stor.

Hur som helst så gick kastreringen bra och Mysak är mer alert än någonsin! Full fart, medan resten av familjen Bengo skriker: Han luktar veterinär!!!! Nu kommer vi till kruxet att fundera ut hur vår lille kastrat med kulmagen (snällt uttryckt) ska hålla vikten i fortsättningen. Medan våra andra tre kissar inte har någon fallenhet för att lägga på sig i vikt utan behöver ett rejält foder, så måste Mysak tänka på kalorierna.  Och det är vi väl många som vet hur svårt det kan vara...

Fånga ögonblicken

Man önskar att man alltid kunde ha kameran redo för att föreviga familjen Bengos raider och påhitt. Men att hinna med att fånga ögonblicken är i stort sett omöjligt. Jag tror vi har tusentals kattfoton, men allt som oftast ser de ut så här...

 

 

 Ska man dessutom försöka få med hela gänget på en gång, så gäller det att få dem att vara intresserade något riktigt spännande. Det perfekta knepet hos oss kallas för "pinne-under-kudde-leken". Det brukar kunna fånga allas intresse. I alla fall en stund...

 

Man kan inte annat än beundra alla djurfotografer...



Hjulfakta

Länge har vi undrat hur mycket katterna går i deras hjul. För ett tag sedan monterade husse en cykeldator på katthjulet och varje kväll har han läst av resultatet och fört lite statistik.

Montering på baksidan av hjulet.

Här läser vi av alla detaljer.

Och här har vi själva motorn.

 

Familjen Bengo har på 20 dagar gått 2,42 mil, kommit upp i en maxhastighet på 17,8 km/tim och går i genomsnitt  2,5 tim/dag. Troligtvis är det Lapis som står för mesta arbetet, eftersom hon älskar hjulet.

Ut med granen!

Familjen Bengo missuppfattade det där med julgran alldeles väldigt mycket och var övertygade om att denna gröna tingest full med roliga kattleksaker var deras nya klätterträd. Den från början ganska fina granen såg dag för dag allt mer sorgesam ut. Och flera gånger om dagen fick granprydnaderna letas upp under soffor och bord och hängas upp igen. Så vi inledde det nya året med att helt enkelt ge upp och förpassa granen upp till vinden igen.

Före jul...

...och efter jul.

 

Nästa år kanske vi ska skaffa en hjulgran istället för julgran. Med hjul på granen kan vi kanske smidigt rulla den i säkerhet för hjälpsamma tassar.